Sami börjar med att berätta att han under dagen blivit jämförd med Ian Wachtmeister så han öppnar samtalet med att berätta om sin snygga hatt. Den är resultatet av ett katastrofalt frisörbesök. Boken, hans senaste, Monomani började med ett brev till Sara, sedan tyckte förlaget att det skulle kunna vara något att ge ut. Men skrivandet är för Sami en plåga, och det är en stressande process. Han skriver på bibliotek just för att allting hemma är roligare än att skriva. Till och med städa. Sami gillar rutiner och vill inte bli störd när han skriver och har en lång startsträcka, först ska matlådan ätas så att det är avklarat, sedan ska boken som lästes tillsammans med maten läsas ut och kanske sedan kommer han igång.
Ibland blandar människor ihop den bilden av Sami som han skapat med den han är och han blir ofta bjuden på kexchoklad och folk vill prata om tv-serier med honom. Hur mycket är Sami i boken? Eftersom det är en jagberättelse, är det inte konstigt att vi som läser blandar ihop korten. Sami tycker att frågan är ointressant, alla läsare ska ju skapa din bild. Det är läsarens rätt.
Och ja, Sara svarade på mejlet i verkligheten. Och Oscar finns, han är inte bara Samis "vän".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!