söndag 30 december 2012

jag ringer mina bröder


Jag ringer mina bröder går som ett omkväde genom hela Jonas Hassen Khemiris samtidsroman, som en magisk formel som ska ställa allt till rätta och låta världen bli till det den var innan bomben.

Det är en fantastisk upplevelse att lyssna till den här boken, Hamadi Khemiri (som är Jonas Hassens bror) läser den med sin speciella röst så som den skulle kunna framföras på scen. Dialogerna med verkliga och tänkta bröder inuti Amors huvud får liv. Jag får följa den unge mannen i ett dygn där han vaknar upp som en vanlig, smått bakfull, kemistudent och hur hans verklighet skruvas varv på varv tills jag som läser inte längre kan vara säker på något längre. Han lodar runt i Stockholms innerstad med en ryggsäck, en kniv och ett utslitet borrhuvud och paranoian tränger sig på. Är han förföljd eller känner han sig förföljd? Han hör definitivt till gruppen suspekta: mörkögd, arabisk ung man.  Är man automatiskt misstänkt då? Kemiintresserad, då kan man en del om bomber, inte sant? 

Det här är en på många vis allvarlig och viktig liten roman som har paketerat sitt budskap på ett lättsamt sätt. Jag småfnissar åt Amor och får världsbilden något knuffad och petad på samtidigt. Det är så som en text ska fungera för att vara riktigt bra! Tydligt är att Khemiri har ett politiskt budskap med sin roman, han vill diskutera samhället av i dag där begreppet "vi", sina bröder oavsett bakgrund, förutsätter att man har ett "de andra" att definiera sig utifrån. 

Jag twittrade häromdagen om min läsning och blev då retweetad av Malmö Stadsteater, så nu vet jag då att pjäsen har premiär den 18 januari, dessutom vet jag att både Jessica på Ord och inga visor och Annika Koldenius tyckte att det var lite svårt att skriva om den här boken. Den är förrädiskt lättsam, den ger mig några skissartade utsnitt ur en dag och rör runt i mina tankar. Jag undrar vad som hänt om jag fått lära känna Amor lite mer? Skulle jag ens velat det? Hade en lägre text lämnat mig med färre frågor eller måhända fler?

Den här kortromanen är baserad på en novell som Jonas Hassen Khemiri skrev i december 2010, en vecka efter bilbombningarna i Stockholm och den texten bjuder jag här:


Andra bokbloggare som läst och skrivit om den här boken är Den var bra, Mimmiemarie, Sincerely Johanna och Enligt O.

4 kommentarer:

  1. Den här blev jag lockad att läsa efter att ha sett författaren på Babel, men har inte kommit till skott:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan rekommendera att lyssna!

      Radera
  2. Jag har också läst den och tyckte den va superbra. Den kommer även åka på turné med Riksteatern under nästa år så fler än malmöborna kan se den på en teater nära dem. Läs mer här:
    http://sincerelyjohanna.blogspot.se/2012/12/jag-ringer-mina-broder.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej men tack för tipset! Jag får länka till din text också :-)

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!