lördag 27 augusti 2011

Moderspassion

Mitt första möte med Majgull Axelsson var i hennes roman Aprilhäxan som jag läste och tyckte mycket om någon gång på 90-talet, när nu en ny roman släpptes som e-bok så var jag snabb att låna hem den. Jag hade högt ställda förväntningar om en bok med socialt patos och starka kvinnor som inte infriades inte fullt ut, så sammanfattas mitt intryck. Där fattas en slags värme och jävlar anamma, ilska och handlingskraft som jag hela romanen igenom sitter och väntar på. När det kommer är det för mjäkigt och klent och the happy end är lite för rosenskimrande. Slutet känns som alldeles för lättvindigt med tanke på hur svårt det varit innan att bryta det sociala arvet präglat av jante, småstadsskvaller och missbruk. Sedan är jag ingen fan av katastrofskildringar heller, för min smak så blir det övertydligt med att det ska till en rasande storm och forsande vattenmassor för att kunna vädra ut den unkna kvinnosynen och tvätta bort den stämpel av offer som finns hos människorna i samhället och kvinnorna själva. Nja...

Nåväl, det stormar och regnar som sagt i arvikatrakten och på vägkrogen söker en samling udda existenser skydd undan ovädret. Minna, ägaren, skadas allvarligt och hon berättar sedan sin historia från sjukhussängen. Vi får också lära känna Anette, Marguerite och Ritva, alla är de kvinnor i medelåldern. Precis som titeln Moderspassion antyder så är det huvudsakligen mödrarna som kommer till tals i den här romanen, och hur de i sin tur påverkats av kvinnorna som de vuxit upp med. Historien cirkulerar runt några kvinnor som försöker att vara så goda mödrar som de bara förmår men det räcker inte till, den trygghet, värme och omsorg som de själva saknat kompenserar de med materiella ting, oklanderlig ordning och ett behov att ständigt bli sedda som lyckade, driftiga och arbetsamma. Den ryggsäck packad med skuld och skam över att inte vara bra nog, at inte duga försöker de dölja och de lyckas väl sådär, där finns alltfler sprickor i fasaderna. När den häftiga översvämmningen drabbar områdena kring Glafsfjorden rämnar de uppbyggda murarna och ödeläggelsen i vattemassornas spår ger många av romanens karaktärer anledning att fundera över, och förändra sitt liv.

Vill man höra Majgull samtala om det här med mödrar finns flera tillfällen på mässan. Faktiskt mindre än en månad kvar tills det smäller. Hoppas vi ses där!

Läs vad GP, DN och SvD tyckte om boken också.

2 kommentarer:

  1. Jag har stått och vägt om jag ska läsa den här boken eller inte, men nu blir jag mer säker på min sak. Lämnar den nog åt sitt öde.

    SvaraRadera
  2. Ja, det var ingen klockren läsning.

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!