tisdag 28 december 2010

vyssan lull

Byssan lull, koka kittelen full,
där kommer tre vandringsmän på vägen...
Den ene, ack så halt,
den andre, o, så blind,
den tredje han säger alls ingenting.
Carin Gerhardsens deckare Vyssan Lull är full av människor som säger just ingenting. Det är hemligheterna, skulden och hämnden som dominerar den tredje delen av Hammarbyserien och precis som i de tidigare delarna Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn beskriver Gerhardsen människor som hamnat vid sidan av samhället och hur utsatta barn blir när de vuxna runt omkring dem inte räcker till. Den här historien börjar med att två små barn och deras mamma mördas och gruppen poliser, med Conny Sjöberg i spetsen, börjar lägga ett pussel som leder dem långt tillbaka i tiden. Det leder också Sjöberg själv mot svaren på hans mammas hemlighet som påverkat hela hans liv.
Vyssan Lull fick hösten 2010 bokbloggarnas pris för bästa roman under 2010 och det kan jag förstå. Den är välskriven och spännande, följer en intressant grupp polisers arbete och den frågar oss läsare: vilka hemligheter ska förbli hemligheter och vilka ska delas med andra? En riktig sträckläsningsdeckare, inte alls dumt så här i mellandagarna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!